Tack sommar & hej höst

Så kommer den oavsett hur jag under parollen "våga vägra höst" försökt att hålla den undan. Lite ledsamt och vemodigt samtidigt som jag vet så väl att snart kommer jag tycka att livet i en ishall, tända ljus och filmkvällar eller bara kraschlanda i soffan är livet på en pinne . 

Som så mången gång återvänder jag till uttrycket "frågan är inte hur man har det - utan hur man tar det" 

Det ligger så mycket i det. Många gånger kan vi välja hur stor plats människor, situationer och sammanhang skall få ta. Det gäller att bereda plats för det som ger kraft, energi. Det som hjälper till att bära dagar som är mer krävande , 

Det andra, det som berövar och dränerar skall vi skicka så långt bort ifrån oss som det bara är möjligt. 

Yttre förutsättningar och sammanhang förändras . Det är bara att ta ut ny kurs och navigera vidare . 

Välkommen höst ! 

Livsmod

Mod att leva. Mod att välja. Mod att våga.
Strävar efter att följa min övertygelse i det jag gör. Att vara konsekvent, ta ansvar och vara modig....inte så lätt alla gånger. Jag vet också hur frustrerad jag blir när jag möts av "det kunde ju inte jag el vi känna till därför att " för vissa av oss förväntas att vi skaffar ordentligt med underlag för beslut - uppenbarligen omfattas inte alla av samma förväntan .
Frustrationen som uppstår när jag möter tomrummet mellan ord och handling kan många gånger göra ont. Jag behöver träna på att inte bli allt för personlig, hålla det ifrån mig.

Mina tre söner är en källa till kunskap för mig att ösa ur. I går vann mellangrabbens lag sin första seger, han har spelat i drygt 2 1/2 år....hans övertygelse om att hålla fokus på målbilden, att inte ge upp och tron på att en dag vänder det. Det imponerar på mig.

Förövrigt hade jag totalmissat att årets dreamteam och managerspel slutar redan före jul. Å jag som sparat mina kontrakt för att kunna matcha teamet hela vägen.
Feltänk skulle man kunna säga!