I morse när jag läste morgontidningen så fann jag något som vi letat efter länge. Kattungar! Inte vilka kattungar som helst utan ett syskonpar; en orange och en svart! Kastade mig på telefonen. Klockan 15 åkte jag, grabbarna och moder till Bollnäs för att titta på kattungarna. En resa på ca 12 mil enkel resa. För mig inget konstigt alls. Men det slog mig på tillbaka vägen att en och annan kommer ta detta som ännu ett tecken på att jag inte har alla besticken i lådan.
En vän och jag pratade om avstånd för en tid sedan. Han menade att 6 mil var långt. Men jag har som sagt ett annat perspektiv, med nytaget körkort och min gamla Saab V4 åkte vi till såväl Sundsvall och Härnösand för att dansa. Under sommarhalvåret gjordet vi länets alla parker....så avstånd är förmodligen ett relativt begrepp. Kattungarna var förövrigt helt underbara och när de kommer till oss så kommer de att heta Legolas och Lucy.
I Örnsköldsvik pågår en StarWars utställning som jag och killarna självklart skall besöka. Föreslog för min svägerska; att våra familjer skulle åka i hop. Storkusinerna är 15 och 18år. De är lika roade av Jedi, Yoda och Jabbade Hut som mina killar. Men icke hon menade att det var på tok för långt. Det lustiga är att i dag reste de till Stockholm över dagen och kvällen kröntes med ett besök på Allsången.......
Vi gör ett tankeexpriment. Vi lägger Allsången i högerhand och i den vänstra så placerar vi Star wars utställningen. Resvägen till dessa platser är i antal mil räknat närmast identiska. För mig är det fullständigt uteslutet att högern kan väga tyngre.
Vilket för övrigt är en uppfattning som jag delar med en ME som skrivit ledaren för Aftonbladet i dag. "Fiasko, Filippa" lyder rubriken. Artikeln handlar om Vårdval Stockholm och den privatisering som man nu vill införa av landets sjukvård. Den senaste tiden har jag haft extra insyn i hur sjukvården fungerar i ett län i allafall. Visst finns det mycket att önska. Men jag har svårt att se tillgängligheten eller synen på människan och dess anhöriga skall förbättras genom en sådan reform. Visst kommer vissa att få det bättre men jag är övertygad om att det är samma personer som hittils blivit belönade. Och det mina vänner är inte de svagaste och de mest behövande. "En kedja är inte och kommer aldrig att bli starkare än sin svagaste länk"
När jag är borta från mina nära och kära eller om jag ser framemot något alldeles extra så brukar jag räkna nätter i stället. Dagarna är så långa och nätterna har alltid varit så korta. Viket gör att det känns betydligt kortare att räkna nätter i stället. Om ca 17 nätter får vi köra de 24 milen igen men då för att hämta hem Lucy och Legolas!
Under World Cup, en underbar bandyturnering som ägerrum i oktober månad i Ljusdal, spelas årets derby. Nattmatchen mellan Ljusdal och Bollnäs. Den oranga bollnäs klacken brukar ha gott om eldar och många glada supportrar. Ljusdal klacken likadant fast i en annan färg och med en ramsa som lyder; En gris, en ko, en bollnäs bo!
5 kommentarer:
Dom är ursöta era nya småttingar.. :)
För mig är det långt till Deje :)
Jag AVSKYR att sitta still i en bil...
Katterna då... -HUR söta får man egentligen vara? *suck*
Du är förresten utmanad i min blogg.
-Kopiera frågorna, ersätt med dina svar och utmana tre andra bloggare...
Jösses så söta! Men du gör nog klokt i att sätta en Olssonstämpel eller nå´t på dem så att folk vet att det är era...
Helt rätt... har fyrahundra mil till Madrid. Åker dit så ofta jag kan! Skön sommar ;-)
ciao...
j.
Åh vilka sötnosar. min granne har ljuvliga kattungar och jag önskar jag kunde ta med mig en hem :) men allergin tillåter inte det :(
Hoppas sommaren fortsätter fint..!
Kram Petra
Skicka en kommentar