Barnen såg med spänning framemot resan. Vi skulle åka tåg från hälsingland till värmland. Den förväntan som barn i allmänhet upplever inför en tågresa har jag bara tidigare mött hos mina vänner i Ecuador. Själv föredrar jag bil; - att köra. Bilstolen lätt tillbaka lutad, schysst musik i bilstereon och sen ”platta i matta” . Men likväl som jag köper rättvisemärkt kaffe och bananer så bör jag välja kollektivtrafik. Så nu var dagen D här.
Vår resa började i Gnarp. Det finns ingen station där dock en pittoreskt busskur . Kl 12, 55 kom Xtåget och vi klev in. Lunchen åt vi genast. Vårt första stopp skulle bli i Gävle för byte till Tågkompaniet och en resa genom Dalarna.
Vi ankom Gävle central kl 14.46. Vi styrde våra steg mot järnvägscafét. Mycket gott!! Därefter så föreslog jag grabbarna att vi skulle inhandla några tidningar. Eftersom vi fortfarande hade ett par timmar kvar på resan. Detta drag skulle senare visa sig vara ett genidrag.
Avgångstiden för ”vårt” tåg var satt till 16.12. Kl 16 stod vi vid spår 5 med ryggen mot Stora Esplanadg. Tåget kommer, vi kliver på. Då kommer en vänlig man fram och säger att ventilationen är trasig och vi skall invänta ett utbyteståg.
Jag börjar ana oråd……..men håller god min! Då hörs det ett skrap i högtalarna och en röst meddelar att tåget är försenat p g a tekniskt fel och att ny avgångstid är beräknad till 16.30.
Efter ytterligare en stund kommer rödklädd personal från Tågkompaniet och meddelar att tåget förmodligen inte kommer att avgå överhuvudtaget och att det eventuellt kommer att sättas in bussar. Vi rekommenderas att ta ett annat tåg i stället. Det kommer att innebära att vi för en fördröjning på drygt en timme men att man kommer att hjälpa oss att boka om våra biljetter hela vägen till slutdestinationen. Helt plötsligt så brinner det i knutarna. Med packning som om vi vore cirkus Scott så kommer 3 barn, kära mor och jag till andra sidan spåret. En förflyttning både nerför och uppför ett antal trappor och som tar sin stund . En stund som inte finns. Med gemensamma krafter så kommer vi i alla fall på mjölktåget .
Väl på tåget så får vi information om att det är ingen idé att vi hoppar av i Örebro som planerat för det finns ingen vidare anslutning till Karlstad. Om vi däremot åker till Hallsberg och hoppar av där så skulle vi kunna hoppa på ett SJ tåg som har Karlstad som slutdestination.
Övergångsbiljetter? Frågar jag.
- Det behövs inte. Jag ringer och fixar allt! Får jag till svar
- Vad skönt tänker jag!
Väl i Hallsberg så var det skönt att sträcka på benen. Vi skuttade alla omkring på centralen och skämtade om att här anar vi att det finns spår och hur många knutar hittar man i Hallsberg.
Barnen tycker förövrigt att jag inte har någon humor. De har under dessa 2 ½ veckor längtat efter sin far som tydligen har en fantastiskt humor. Det har gått så långt att jag t o m köpt en bok med roliga historier. Jag är fortfarande inte rolig.
Så kom tåget. Härligt! När vi klev på fann vi en klasskamrat till mellangrabben. Han bjöd på dextrosol och underhöll oss med berättelser från hans sommarlov hittills. Mycket underhållande:)
Sedan kom konduktören. Han undrade självklart över vad vi hade övergångsbiljetterna. – Har inga svarade jag. Då undrade han hur jag kunde vara så dum och tro att det inte behövdes biljetter.
Jag svarade: För att han med motsvarande tjänst som din på föregående tåg sa att det inte behövdes. Han menade att detta reglerades mellan er. Jag har ju köpt biljetterna via er hemsida.
Hm sa konduktören eller vad han kallas nu för tiden. De här biljetterna får vi ju aldrig betalt för!
- Jag uppbringade mitt allra bästa leende och frågade om jag skulle ta min mor och mina tre barn och hoppa av vid nästa station?
Självklart inte sade han. Det är ju naturligtvis inte ditt fel.
Nä precis gubbjävel tänkte jag men svarade: Det blev visst inte så bra det här med avregleringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar