Stilla, som en sommarvind, kom så döden som en befriare.
Smekte din kind och kysste din panna.
När livet och döden fattade varandras händer,
fylldes rummet av helighet. Närvaron var märkbar.
Din andning gjorde längre och längre uppehåll.
Sedan blev det bara stilla.
Friden infann sig och allt blev på något sätt vackert.
Livet är en snårig bana, det gäller att parera såväl grynnor som skär.
Din skuta seglar vidare.
Jag hoppas och tror att du nu äntligen får krama om din egen kära mor.
Din smärta är borta och du får andas ut.
5 kommentarer:
Ville bara komma förbi och krama om dej lite.
Mina tankar och böner går till dig, din familj och alla nära och kära till de som drabbas av din fars bortgång. Jag beklagar sorgen och saknaden. Kram från Sara
Varma kramar till dej och de dina Lena..
tänker på dej!!
((KRAMAR OM))
Monica
Jag tänker mycket på dig och din familj och beklagar er sorg!
*KRAM*
Kära Lena!
Jag tänker på dig och din familj och beklagar er sorg. Jag har ju tyvärr också varit med om samma tragiska händelse och vet att det är en lång läkningsprocess. Ta hand om dig själv och familjen.
Kramar Cissi
Skicka en kommentar