Vi reser alla genom livet med någon form av "bagage" en del tycks ha fått större ryggsäckar att bära än andra. Bär, famlar, faller och reser sig igen. Klippet i steget finns inte alltid där.
Är det inte märkligt att vi alltid tror att alla andra lever ett liv mer fyllt med glitter och glamour.
För de flesta är ju livet en ständig kamp. En känsla av otillräcklighet, av missmod och en massa krav. Livet handlar så mycket om att lära sig leva med att man är den man är. Med brister och med möjligheter. Vi möter människor som gör oss besvikna, troligtvis så finns det andra som upplever att just jag svikit dem. Genom att lära sig leva med sin historia möjliggörs att min nutid blir mer autentisk.
2 kommentarer:
Tack lena för din kommentar. Gillar din blogg. Kommer börja följa den. /Anna
Tack Anna! Vad roligt att du gillar det jag skrivit. Var rädd om sig!
Skicka en kommentar