intressant detta fenomen som handlar om att äga. Där vi har vårt paradis finns det sommargäster o åretrunboende som för varje gång man kommer upp förflyttat sin tomtgräns....den sväller ut....om det är allmänning har inte någon betydelse. Alltid kan man bygga ett vall, lämna ifrån saker eller på andra sätt "pinka in" revir.
Mycket vill ha mer...funderar över fenomenet o tänker på min barndomssommrar då ingen ägde utan arrenderade istället. Då gick gångstigarna kors och tvärs, och det fanns allmänna platser där vi barn samlades till att spela landbandy/volleyboll et c .....platser som idag inte är tillgängliga för några anser att det är deras....
1 kommentar:
Mycket vill ha mer, kanske är det myntets baksida med ägandet i form av havsläge, det kostar och som redan har en del pengar vill då ha ännu mer. Speciellt när man blir en inflyttning av människor som inte har minnen av tiden då barn samlades o lekte, på den tiden då alla levde med lånad mark så att säga. I alla fall så säger min erfarenhet kring mammas stug område mig detta.
Hoppas allmänningen får leva så att det kan bli mer barnliv och landkskapet levande av barn stoj o skratt.
KRAM
Skicka en kommentar