Sent på juldagskvällen ramlade hela familjen ner i tv-soffan. Vi rundade av vårt julfirande med en DVD; Arn - Riket vid vägens slut.
Filmen var fantastisk.
Spänning, kärlek, vemod, sorg, passion, åtrå....ja allt!
Efter drygt två timmar och jag typ gråtit mer eller mindre konstant, sa Elias: - Mamma, du kanske skulle träna med att se lite tecknat i stället.
Så i kväll satsar jag på Körslaget och Selma.
Familjens burväktare befinner sig i Kil. Spelar cup final mot Säffle. Det var lika bra att jag stannade hemma. Erfarenhet från andra idrottsevenemang är att jag gråter även då. Och hur roligt är det på en skala att ha morsan skvalande på läktaren?
3 kommentarer:
Jadu jag är som dig gråter av lycka o av sorg, kan inte ens på Extreme HOme Makeover utan att fälla lite tårar.
Ha en fin helg.
Kramar
Halloj i stuga och koja..
Har ju inte sett den där Arn jag eller läst boken heller....så jag har svårt att säga om jag skulle böla eller inte...*L*
Hoppas ni haft en riktigt God Jul
och jag önskar er ett
RIKTIGT GOTT 2009
Kramen Benny
Lena, jag minns en handbollsmatch i OS för en drös år sen, då du brast i gråt för VARJE mål som Sverige gjorde, med förklaringen: "Dom blir ju så glada..."
Skicka en kommentar