Det vi talar om blir det mer av är ju en form av mantra i mitt liv. Talar vi om det goda så blir det mer gott talar vi om det som gör oss frustrerade så känner vi mer frustration.
Ju mer jag erfar av en människa ju vackrare och ju godare blir hon. Det som började som ett oreflekterat trevande kan växa till en livsnerv. Likt våren skulle man kunna säga ni vet "visst gör det ont när knoppar brista varför skulle annars våren tveka" som Karin Boye formulerat det.
Strålande sol och glittrande vatten.
Ännu ett guldkorn i mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar